Jag h�r ofta m�nniskor s�ga, antingen som en urs�kt eller som n�gon slags f�rklaring till n�got som var fel att "det var Egot". Det h�nder i alla m�jliga sammanhang. Gemensamt �r dock att det alltid �r negativt. N�got vi inte borde, n�got vi inte skulle, n�got som inte var rent, fint och oklanderligt. Det f�refaller som om man ser Egot som n�got man verkligen inte borde ha och som inte fyller n�gon annan funktion �n att leda en p� villosp�r och orsaka kaos och el�nde. Egot ses ocks� som en motsats till Sj�len. Vilket f�r mig att os�kt relatera till det eviga "det goda och det onda".
I min begreppsv�rld �r Egot likv�rdig med Sj�len men Egot och Sj�len har sina individuella dom�ner och spelplaner. Jag tror d�rf�r att det �r en uppgift f�r oss alla att se till s� att dessa tv� samarbetar och att de b�da g�r det, som de �r b�st p�. I min begreppsv�rld �r Egot v�r f�rbindelse till sinnev�rlden och till tid och rum. Egot som v�r f�rdledare i v�r fysiska, materiella verklighet. Jag var f�r m�nga �r sedan p� en intressant f�rel�sning av n�gra munkar som var inbjudna till Stockholms Universitet. En av deltagarna p� f�rel�sningen st�llde mycket indignerat en fr�ga till munkarna om inte de ocks� ans�g att m�nniskorna m�ste bek�mpa sina egon och att egon var n�got av dj�vulens redskap. Munkarna svarade lugnt och stillsamt s� h�r "Egot �r som en resv�ska, n�r man beh�ver den b�r man den med sig, n�r man inte beh�ver den st�ller man den ifr�n sig". Munkarnas svar slog an i mig och alltsedan dess har begreppen Ego och Sj�l fascinerat och intresserat mig.
S� vad menar vi egentligen med "ego"? Har vi m�jligtvis gjort ett hopplock av en ordstam och dess suffix. Tex misstagit ego f�r ego-istisk? Misstagit ego f�r ego-ism. Misstagit ego f�r ego-ist? Ego med sina suffix �r ju ingenting som n�gon av oss vill associera oss sj�lva med och kanske har d�rf�r Ego som den n�dv�ndiga del den �r f�r och av oss, f�tt st�lla sig i skamvr�n - helt of�rskyllt.
Hur kan det d� komma sig att det har blivit s�?
Mina tankar g�r till Carl Gustav Jung och hans syn p� det kollektiva omedvetna. Carl Gustav Jung menade att i det kollektiva omedvetna finns bland annat m�nniskosl�ktets samlade erfarenheter. Som en tidl�s h�rddisk d�r allt har registrerats s�som generationers erfarenheter, kunskap, visdom, f�rest�llningar, vidskeplighet och mycket annat. Fr�n det kollektiva omedvetna kan tankar och id�er stiga fram och p�verka m�nniskors t�nkande och agerande. Detta sker d� utan att man �r fullt medveten om k�llan till kunskapen eller kanske inte heller av vilken anledning man tycker, t�nker och handlar som man g�r. Carl Gustav Jung h�vdade ocks� att det kollektiva omedvetna alltid �r vid�ppet f�r inflytande fr�n alla h�ll i universum.
Kan v�rt kollektiva omedvetna spela oss ett spratt?
Jag vill �terigen lyfta fram begreppen gott och ont. M�nsklighetens st�rsta och viktigaste v�gval. Och inte bara v�gval utan m�nsklighetens f�ljeslagare s� l�nge vi kan minnas. Mina tankar g�r d� till den kristna retoriken. M�nga av oss �r inte kristna idag men de flesta av oss har upplevt och upplever den kristna retoriken dagligen. Inte bara inom kristendomen finns gott och ont utan i alla religioner. Gott och ont skildras inom bl.a. konst, litteratur, media. Vi �r m�nga som inte tror p� ett helvete, en dj�vul osv men d� undrar jag om det verkligen �r sant. Kan det vara s� att arketypen, energin i dessa begrepp lever vidare men har f�tt nya namn? Och i s� fall, hur p�verkar det v�r medvetenhet p� ett djupare plan? F�ljdfr�gan blir ocks� - hur f�r�ndrar vi v�rt kollektiva omedvetna. �r vi offer f�r ett f�rflutet vi inte har n�got minne av eller har vi inre styrmedel f�r att kunna navigera i en v�rld vi �nskar g�ra skillnad i. En v�rld d�r vi vill se gott - inte ont? Har vi verkligen gjort upp, en g�ng f�r alla med t.ex. begreppet dj�vulen, synd och helvete? Och om vi inte har gjort det, har vi bara bytt ut dj�vulen mot begreppet ego och d�rmed rationaliserat en del av en mycket viktig komponent f�r v�rt liv h�r, n�mligen det fysiska livet och v�ra 5 sinnen?
I min begreppsv�rld har vi ett mycket verksamt Ego och en mycket verksam Sj�l. En av v�ra uppgifter och utmaningar �r att f� dessa tv� att samarbeta, att f� dem att g�ra det som de �r b�st p�. En annan st�rre uppgift och utmaning f�r oss �r att skilja p� dem och veta vem som �r vem vid olika tillf�llen.
G�r Egot till Sj�lens tj�nare
F�r att kunna g�ra Egot till Sj�lens tj�nare m�ste vi b�rja med att acceptera Egot och inte skuldbel�gga det eller projicera f�r mycket el�nde p� det. Egot kan ocks� tj�na Sj�len genom dess uppgift att hj�lpa oss att f�rst� den fysiska v�rlden, hj�lpa oss att vara alerta och uppm�rksamma p� vad som sker i den fysiska v�rlden s� att vi kan reagera adekvat, hj�lpa oss att h�vda oss och att ta oss fram p� v�r livsv�g.
N�r Egot inte samarbetar med Sj�len kan vi finna att v�r framg�ng har skett p� andras bekostnad, att vi skyller p� andra f�r v�ra egna felsteg, att vi agerar med enbart v�ra egna intressen i sikte, att andras k�nslor och ageranden st�r och irriterar oss f�r att de inte liknar v�ra egna. N�r Egot inte samarbetar med Sj�len s�r vi miss�mja och egoism och egoistiskt handlande r�der.
N�r Egot och Sj�len samarbetar l�ter vi Sj�lens r�st tala i alla sammanhang. Vi lyfter fram v�rt samvete och l�ter det h�lla kursen f�r samvetet �r sj�lens kompass. N�r Egot skyller p� andra, anklagar samvetet aldrig n�gon annan. N�r Egot skyller v�ra val p� andra m�nniskor eller omst�ndigheter s� anklagar samvetet aldrig annat eller andra. N�r vi till fullo f�rst�r att vi ska l�ta v�r Sj�l f� sista ordet, att v�r Sj�l kan ha ett perspektivseende som v�rt Ego inte har, d� kan vi finna ro och harmoni inom oss.
Dessa funderingar skickar jag iv�g till er alla
denna decemberm�nad anno 2014.
Ha nu en riktigt fin Egom�nad med 1ans energier och l�t Sj�len Tala!
Ingrid Berndtson
KunskskapsNyckeln
Klicka och kontakta oss g�rna h�r
Dessa �r universella energier som p�verkar universella och v�rldsliga fr�gor och som d�rf�r ber�r oss kollektivt i mer eller mindre grad. Hur vi f�rst�r och hur vi anv�nder oss av dessa energier beror p� de personliga numeriska vibrationerna, t.ex. Livsv�gen och p� vilket Personligt �r vi �r inne i.